Ljuskrona

 

Ljuskrona

 

Våren 2009 läste jag en 7,5hp på slöjdlärarutbildningen i Göteborg, syftet var att experimentera med metall. Jag började skissa på en ljuskrona med några alster jag hade sett innan i tanke, det händer ibland att jag ser ett föremål och tänker "den vill jag göra".

 

I min väg genom smidets bana har jag ständigt sökt min egna stil, ibland vill jag försöka förmedla en känsla ibland en vacker form. Mitt sökande sträcker sig även till vad jag vill förknippas med, är det hobbysmeden som jag ska refereras till i folkmun, eller kanske den där konstnären?


I mitt smide har jag för vana att kopiera andras idéer. Jag har ofta ställt mig fråga varför, men jag har utvecklas en hel del genom att tillverka andras föremål, vilket har utvecklat mina tekniker. Men främst är det nog för att jag har idétorka och vill göra något vackert. Sen är det här med mitt minne, bit för bit förvrängs min bild av föremålet när jag arbetar i smedjan. Har jag väl slutfört min kopia är den oftast inte alls en kopia utan ett föremål som är helt anpassat till mitt formspråk. En kopia på Anton-vis.  

- En text jag skrev om min ljuskrona i tidskriften 2010 "Porträtt", Svenska konstsmidesföreningen, medlemstidningen ”Konstsmide” nr:2

 

Ljuskrona

 

Ljuskrona

Den största estetiska utmaningen låg i att få med ljuskopparna på ett snyggt sätt. Min första tanke var att forma grenarna så att de slingade sig runt stearinljusen. Men jag valde en annan design genom att låta ljuskopparna var ett inslag som inte var ”organiskt”, eftersom stearinljus och rötter inte hör ihop så valde jag att ljuskopparna skulle ha fyrkantiga spetsar för att särskilja sig från de runda rötterna. En annan utmaning var att hänga rotsystemet i något som skulle illustrera en stam. Min tanker från början var att låta tre järnstänger slingra sig omkring varandra och upp till taket, men jag övergav denna p.g.a. det skulle bli för otympligt att hantera en sådan konstruktion. Ett annat problem var att få stammen att vara höj och sänkbart, eftersom jag inte visste var jag skulle hänga ljuskronan i lägenheten eller på vilken höjd.

 

Nedan vill jag försöka beskriva hur mitt arbete gick till att tillverka ljuskronan, håll till godo.

 

Ljuskrona

Utgångsmaterialen för ljuskronan var huvudsakligen 10mm, 15mm och 20mm fyrkantsjärn. 10mm använde jag till de minsta grenarna, 20mm använde jag till de längsta grenarna med hål för ljuskopparna. Men nu ska jag visa en serie hur jag smidde ut en medelstor gren från en 15mm fyrkantsjärn.

Det första jag gjorde var att göra två nedsänkningar genom att använda rundningen längt ut på hornet. Ibland stukade jag ena änden för att få en tjockare början på en gren.

 

Ljuskrona

Här har jag smalnat av järnet till den punkt där jag vill mejsla ut en sidogren. Plattar ut den del där jag ska hugga ut grenen, för att lättare kunna hugga ut precis så mycket jag vill ha till sidogren.

 

Ljuskrona En huggplatta skyddar städet när man hugger

Här har jag klämt fast järnet mellan en "klämma" och huggplatta, för att kunna använda händerna till att hantera mejseln och hammaren. Klicka här för att se en bild på hur detta verktyg fungerar.

För att vara på den säkra sidan och inte vill hugga fel, då kläms järnet fast när det inte är smidesvarmt. Då kan man göra små hack med mejseln i lugn och ro, hacken i järnet kan man se när järnet är glödgande och klyvningen av järnet går lite smidigare. Viktigt att tänka på i detta moment är att kyla ner mejseln med jämna mellanrum så att härdningen inte går ut ut mejseln.

 

Ljuskrona

För att garanterat lyckas med ett sådant här projekt, då behöver man iaktta höga temperaturer (1000-1200 grader) när man vill böja ut det uthuggna järnet i en rät vinkel. Om man bockar ut det tidigare uthuggna järnet med lägre temperaturer så kan det uppstå sprickor vid de höga påfrestningarna att vinkla ut järnet 90 grader.

När jag hade vinkat ut järnet 90 grader vinklade jag även huvudgrenen "tillbaka" lite för att enklare kunna komma åt med hammaren. Början på sidogrenen lite ful på bilden ovan, men tanken är att basen på sidogrenen ska vara ganska tjock för att minska risken att stora sprickor ska uppstår. När jag har kommit så här långt så stannar jag upp och letar efter sprickor, om det är några kan jag vinkelslipa bort dem. Om det är en spricka i basen av sidogrenen kommer den troligen att växa med vibrationerna när jag forsätter att smida på ämnet och sidogrenen kommer att gå av.

 

Ljuskrona

En upprepning av tidigare moment. Men för att återgå till ämnet sprickor; de blir större när järnet vibrerar när järnet är kallvarmt (?) (coldheat på eng) ca 500-600 grader så vidgas sprickorna om man hamrar på någon annan del av ämnet. För att undvika denna problematik så kan man kyla ner de delar av ämnet som är känsliga och som inte ska smidas för tillfället.

 

Ljuskrona

Här har jag värmt järnet vitt (1000-1200) och kan därmed böja ut sidogrenen och smida ut den till en spets.

 

Ljuskrona

Leta efter sprickor, kapa av änden och smid ut till en spets.

 

Ljuskrona

Därefter smidde jag ut ämnet så den får en någorlunda jämn avsmalning, jag valde att forma ljusstaken med en ytan där man kan se tydliga spår av hammarslagen.

 

Ljuskrona

Bockning och formning av grenen.

 

LjuskronaLjuskrona

Här passar jag ihop ljuskronans olika delar.

 

Ljuskrona

Jag surrade fast grenarna för att ser ifall det ser bra ut.

Här uppstår lätt spickor Här uppstår lätt spickor